Kambodja levererar
Det började bra i Kambodja, vi hoppade på flyget som tog cirka en timma att flyga med ner till huvudstaden, Phnom Penh. Där tog vi en tuktuk in till centrum där gästhuset låg, Top banana Bar. Det fanns bara sovsalar kvar så vi bokade var sin säng i ett sådant rum och fick två översängar, ta aldrig översäng! Det är som en bastu där uppe haha… Direkt efter att vi checkat in satt vi oss i baren där vi genast träffade två personer från Tyskland, Henner och Timo som vi snabbt blev bekanta med. Efter gick vi runt lite och kolla in staden. På kvällen var det fest i baren på gästhuset (som det är varje kväll) Det var kul!

Vientianes flygplats



Lek på flygplatsen



Phnom Penh och Mekong floden

Top Banana Bar


Henner till vänster och Timo till höger

Cool byggnad vi såg på promenaden runt i staden

Independence Monument precis utanför Top Banana
Dagen efter tog vi alla oss till central market vilket är en stor öppen marknad med kläder, skor, tyg men främst smycken.

Inne i den stora byggnaden av Central market

Samma marknad fast utanför
Efter marknaden tog jag och Emil oss iväg till Killing Fields vilket är en av de avrättningsplatser Pol Pot införde under inbördeskriget med de röda Khmererna. Platsen vi besökte är det mest besökta och representerar alla andra Killing Fields runt om i landet.
Kort fattat dödade Pol Pot 3 miljoner människor på tre år. Offren var de som kunde hota hans styre, vilket egentligen kunde vara vilka som helst; folk med glasögon, eller någon med mjuka händer. Han tyckte att ”det gamla folket” alltså bönderna var de äkta folket. Det blev ännu sjukare när han valde att döda hela familjen så att han skulle slippa få hämndlystna små pojkar efter sig i framtiden.

Ingången till Dödens Fält

En av de ouppgrävda massgravarna

Fler ouppgrävda massgravar som det nu växer ris på

Än i dag kommer det upp benfragment och tänder ur marken

I slutet dödades hundratals per dag, så man hade helt enkelt inte tid med att klä av offren. De här kläderna kommer också upp till ytan efter regn och allteftersom marken ändras.

Det vidrigaste på hela vistelsen. Skylten förklarar.

I stupan ligger de flesta skeletten men allt får inte plats så den fungerar som en sorts gravsten för alla som dog på fältet.

Inuti stupan
När man gick in på området fick man ett par hörlurar med en guide på svenska som berättade den hemska historien. Det kändes rätt att ha sett och upplevt det hela men det är svårt att ta in och vi båda kände oss tagna av besöket.

På tisdagen ville Mattias tillbaka till marknaden för att köpa joggingskor men på grund av den buddistiska högtiden var allt stängt så vi tillsammans med Henner, en av tyskarna vi mött och blivit bra vänner med, gick till ett köpcenter bredvid. Köpcentret var ganska likt Siam Paragon som vi besökte i Bangkok men mindre flådigt. Precis som i Bangkok hade de en bio högst upp och eftersom våra planer redan var förstörda valde vi att gå på en spontan bio. The mazerunner på engelskt tal och skitkallt i rummet för 3 dollar, riktigt bra faktiskt. Lite halvt förvirrade av filmen tog vi oss hem till den kommande festen på gästhuset.

Lunch i shopping centret

Mazerunner med kambodjansk text
Det kom förvånansvärt mycket folk och vi styrde upp en beerpong turnering som Mattias lag vann! Priset var en kanna öl! Efter en rolig natt vaknade Emil klockan fyra och medan Emil sov var Mattias extremt produktiv. Köpt skor, lagat byxor, köpt keps och promenerat.


Vinnarlaget. En svenne och två fransoser


Henner och Angela
Om ett tag hade vi tänkt resa till Siem Reap och besöka Angkor Wat sen ner mot de efterlängtade öarna och det förhoppningsvis azurblåa vattnet.
Kram från Kambodja!